jemen
idag på morgonen landade jag i sana'a - huvudstad i jemen - närmare bestämt kl. 02:00. allt gick bra ända tills det stod klart att min blåa resväska ännu befann sig på resa eller vilade ut i istanbul. flygplatspersonalen på borttappat lovade dock att väskan ska komma imorgon eller på torsdag. vi håller tummarna eller säger "om gud vill" - "inshallah".
ja, nu sitter jag här och undrar hur det kommer att bli och vad som kommer att hända. ny världsdel, ny organisation, nytt uppdrag och ett nytt språk! dessutom ligger sana'a på hög höjd, ca 2400 meter öh, och det kommer nog att kännas av. just nu är jag trött efter resan och efter att ha mött ett antal nya kollegor på rädda barnens jemenkontor (tror iaf att det är det beror på).
för er som undrar, ja majoriteten av den kvinnliga personalen har slöja så att bara ögonen kan ses. en utmaning att placera rätt namn till rätt ögonpar! för 10 år sedan i mocambique var det de mocamikiska kvinnornas frisyrer som gjorde det svårt, ena dagen kort klippt hår och nästa dag hår ned till axlarna. man använde peruk förståss, eller extensions för att förlänga sitt hår.
tillsammans med en av chafförerna besökte jag en livsmedelshall för att inhandla lite mat och tandkräm (som är i den blå väskan), alla produkter på arabiska, även siffrorna. men med teckenspråk och god vilja fick jag det jag ville ha. chaffören kan lite engelska, så jag föreslog att jag lär honom engelska och han mig arabiska. får se hur det kommer att gå.
bor i det sk gästhuset, som också är bostad åt programdirektören, lucienne maas. det är en stor våning, med alla bekvämligheter man behöver, inkl en tvättmaskin.
hoppas på att ta lite bilder som jag kan lägga ut här.
nu ska jag ringa domingos och sedan sova.
Ninna käkar våfflor occh vi pratar om dig. Ausi har fotat för fulla muggar. Gott att hör att det gått bra och hoppas nu att den lilla blå kommer tillrätta. NU skriver Nina några ord:
Hoppas att allt fort vl med dig o att väskan kommer fram. Tänkte berätta lite om Phils födelsedags fest i lördags. Jag o pojkarna åkte till Quinta Fau vid tolvtiden- festen skulle börja kl 11 - ingen där, inte ens festföremålet.De höll på att förbereda festen/maten hmma. Pojkarna sprang runt medan jag läste en bok. Det var jättevarmt. Vid 2 tiden kom Rosalia, Phil o övriga familje medlemmar - med en del av maten, Jag var först på plats eftersom jag inte ätit frukost, sedan kom pojkarna. Vid 15tiden hade festen börjat. Det fanns en uppbåsbar hoppgrej (ja inte vet jag vad det heter men pojkarna tyckte det var jätteroligt). Därefter sprang de tills det var dags för tårtan vid halv-åtta tiden (var får de sin energi från. Bara att sitta still i värmen tog alla mina krafter). efter stilenligt corte de bolo, champagne, tal av administratören i ribau (vän till rosalias far) som lät väldigt likt ett valtal även om det var till 10årige Phil, och gemensam sångövning av Parabens a voce, så åkte jag o pojkarna (tony oxå)hem. Vi saknade dig. Å Tony berättar att det var konstigt att ha hela huset till sig själv.
Arbetet fortsätter med mkt jobb. Idag hade vi intern seminarium om sustainabilidade de CDCs - roligt men intensivt. Men till helgen kommer Monica på besök så jag måste bli klar med så mycket som möjligt tills dess. förresten, teaterfestivalen i Nacaroa blev en success!Hoppas saniteten förbättras oxå i distriktet.
I eftermiddagen hade vi ett ordentligt regn med blixt o åska. Fast det varade inte mer än en - två timmar - regnperioden annalkas.
stor kram
Nina
